På egen hand

På egen hand

ayan dröser av restauranger och researrangörer. I stan pryder man för övrigt bilar, gamla som nya, med blommor för att blidka den heliga jungfrun. Jag tog det lugnt men fixade biljetter, heldagstur till Månön och Solön i Titicacasjön och sen kvällstur i turistbuss till Puno, första anhalt i Peru. Tjejen på resebyrån föreslog själv att jag kunde sätta mitt bagage hos henne under båtturen. 

Servicen på hostalet kunde inte vara bättre. Jag visste att jag skulle dela toa och dusch, men ingen hade sagt att det var utomhus och nollgradigt på morgonen, fast det fanns varmvatten. Jag har viss vana, på 60-talet duschade vi utomhus på gamla idrottsplatsen i Skivarp, fast då i kallvatten.

Inte fanns det någon tjej och inte var det öppet i boden, när jag kom på morgonen. Vad gör jag... resebyrån intill, men inget napp. Försök i hostalet här bredvid, föreslog damen. En man, sur som ättika, nickade när jag framförde mitt ärende, 10 bolivianer ca 13 kr ville han ha.

Nu till utflykten! Titicacasjön är världens högst belägna segelbara insjö, 3 800 möh. En guide förklarade att antingen kunde man följa honom eller vandra fritt på ön. Allting bara på spanska! Förstod aldrig vad vi skulle på Månön. Solön var däremot intressantare, fast befolkning, både gringos (vita), och indianer, åsnor som lastdjur, ruiner från för-colombiansk tid, unik växtlighet samt en bedårande utsikt. Guiden  betonade mer än en gång att det gällde att passa tider för det var sista båten hem den dan. Vandringen bar brant uppför, 200 m på kort avstånd, och vållade mig problem. Känns inte bra, har ju vistats på hög höjd många dar. Fotona här nedan är från Solön.

Nu måste jag fixa allting själv, boende, utflykter, resor, och inte minst var och vad jag ska äta. Jag har en plan, som Sickan brukar säga, för vad jag kan hinna med i Peru utan att stressa. Vi var ett 20-tal passagerare, de flesta backpackers, som äntrade den bekväma turistbussen till Puno, ca tre timmar, eller till Cusco ytterligare sju timmar. Bara en kvart bort låg gränsen till Peru. Vilken pappersexercis!! Det var många papper som skulle fyllas i, alla med samma innehåll men olika färg. Man skulle både stämpla först ut och sen in i Peru. Lite öststatsmodell med alla stenansikten.

Men nu börjar äventyret i Peru.